torsdag 27 november 2008

Giving thanks

Jag har långfrukost med mig själv och kollar på Macy's Thanksgiving parade inspelat på DVR i morse. Vaknade tidigare av det här smset från Ingeborg: Hey girls. its from around five. If you bring some alcohol it would be great. Dress up. Not my orders. Kisses. och det känns precis som högtidsfirande - jag förväntar mig hur de första middagstimmarna blir sådär härligt stela som uppklädda tillställningar brukar vara, så kan vi skandinaver dra några skämt om att det är första gången vi firar thanksgiving osv.

På MSNBC igår visade dom flera gånger hur Bush klappade en kalkon utanför Vita huset och påpekade surt hur det var hans enda uppgift för dagen - sedan snabb övergång till bilder på familjen Obama som delade ut mat till mindre privilegierade eftersom Michelle och Barack vill visa Sasha och Malia hur lyckligt lottade dom är.

(obs! gammal bild)

Och nästa vecka är det finals och stress men sen julfest och lov och sen Sverige, Europa, reunion, jag längtar!

onsdag 26 november 2008

Så i fredags var galet, det känns som varje utgång här bara blir konstigare och konstigare. Efter halvlugn förfest hos mig åkte vi till the Roxy för alldeles för många gratisdrinkar, sen Rainbow och vid 2 - 3 till Thai Angels.
Jag var superpeppad på karaokeen (skulle sjunga duett!) men när vi kom dit satt folk helt lugnt och åt, nästan alla på hela stället satt med varsin tallrik kung pao och det fanns ingen karaokee så långt ögat kunde nå. Tydligen hade polisen varit där precis innan vilket gjort att folk varit tvungna att beställa mat så det inte skulle verka misstänkt att de befann sig på en thai restaurang 3 en lördag morgon.
Så i brist på pepp åkte vi på efterfest i west hollywood, vilket resulterade i den sjukaste taxiresa jag någonsin upplevt (fråga mig irl varför så berättar jag). Sen stannade vi på den konstiga efterfesten jättelänge och på innergården fanns det pool precis som i melrose place och jag skulle bada men ändrade mig i sista sekund eftersom vattnet var för kallt (har man pool på innergården kan man ju lika gärna ha den upphettad, tycker man..).

Annars har jag fått mitt permit som gäller för att övningsköra - jag har alltså klarat teoriprovet (klarat är här en definitionsfråga eftersom jag hade ett fel för mycket men kvinnan som rättade det var snäll nog att sudda ut, skriva rätt och stämpla "pass" i mina papper..). Har dock ännu inte satt mig i en bil och faktiskt kört, men räknar med att det blir av inom en snar framtid.

Sen i måndags var vi ute bara en kortis igen, och kändis och vip-kvoten nådde sin högsta nivå hittills fast det var inte särskilt omvälvande mest väldigt LA.

Just nu sitter jag i biblioteket och försöker skriva klart min analys av familjen Draper i Mad Men, det går sådär. Imorgon är det thanksgiving och jag ska fira hos Ingeborg och hennes roomies, deras paparazzi-kompisar kommer tydligen dit och ryktet säger att dom har många spännande historier att berätta. Can't hardly wait!

lördag 15 november 2008

Update

Ja,alltså förra helgen var undebar - Casandra var i stan och vi var på fest i Levis' affär som lika gärna skulle ha kunnat vara en weekday/diesel/whatever fest, allt kändes som hemma. Sen fin efterfest med långa monologer och bondande med avslut på Thai Angels där jag snodde karaokee micken från killen som sjöng eftersom "total eclipse" är min låt och eftersom jag hade "bonnie-rösten".
Sen Topanga (hippieby uppe i bergen precis söder om Malibu) på lördagen och åt här, borde ha varit en dejt för det var så romantiskt, men det var det inte - bara harmoniskt och LA-spirituellt.
Rolig LA-paradox: ena dagen äter man på en välrenommerad restaurang som ligger på en parkeringsplats brevid valfri snabbmatsrestaurangs drive-in; andra dagen på lyxställe mitt i bergssluttning serverandes endast raw-food till tonerna av valljud, de har även sin egen new age-affär som man får strosa runt i medan väntar på ledigt bord - lagom dos självhjälp innan maten alltså.

Veckan har bara varit busy busy med undantag av indiekonsert med Elsy i onsdags och det slutgiltiga avgörandet i vårt bilköp. Jag, Ingeborg och Jenny har nu en bil ihop. Jag har ingen aning om vilket märke den har eller vilken sorts prestanda, men den är röd och stor och det får plats 7 personer i den.

Och i LA County bara brinner det, som tur var inte just här där jag är, men om man är ute kan man känna brandlukten.

onsdag 5 november 2008

Det var fint, stort och episkt. Jag grät till tonerna av MSNBC:s svulstiga ljudläggning av talet. Precis så som politik ska vara. Oerhört sorgligt dock att Prop 8 gick igenom med 52 % av rösterna. Men jag hade bara 20 minuters föreläsning istället för 90 minuters idag eftersom vi uppmanades att gå ut och fira Obamas seger.

Annars är jag ganska understimulerad. Idag, efter att jag svarat på 90% av frågorna som ställts till den 20 personer stora klassen, sa T.A:n "you can't let the girl from Sweden tell you all about american history" vilket väl säger allt om nivån..

tisdag 4 november 2008

Snart snart kan jag lämna biblioteket och gå ut och valvaka på riktigt. Väntar på att Amandas föreläsning ska ta slut så vi kan gå och köpa öl och börja ladda. Jag fattar inte att alla andra här på tysta avdelningen tycks kunna koncentrera sig på studier, mitt uppe i det här! Amanda var uppstressad till tänderna och orolig när jag träffade henne sist, ingenting är säkert - allt kan hända!

(Det här valet känns overkligt. För episkt och magiskt mobiliserande. Och ändå faller jag hårt för frestelsen att vara med om det. Att "skapa historia", känna grupptillhörighet och framgång för liberala idéer - det är ganska banalt och ganska stora förenklingar ja - men idag får det förhoppningsvis bara vara vackert, viktigt och betydande. Stora känslor delade av kollektivet på bästa oironiska sätt.)

Tonight's the night we're gonna make it happen

Äntligen är den här! dagen för det amerikanska presidentvalet 2008. Som vi har väntat, världen och jag!

Stämningen är minst sagt spänd, igår hade någon spritt ut republikansk anti-feministisk och anti-abort propaganda i alla klassrum jag hade föreläsningar i. I Kalifornien ska man ju rösta om samkönade äktenskap också, som tur är ser jag mest reklam för "NO on 8", alltså de som vill rösta ner förslaget om att göra samkönade äktenskap olagliga, men ett par gånger har även "YES on 8" lyckas ta sig in i mitt synfält.

Rörelsen bakom heter Protect Marriage och består till största delen av mormoner som känner sig personligt kränkta av att även homosexuella får gifta sig och är rädda att deras barn ska bli utsatta för saker som de inte är redo för. ”We want to protect our children while they’re still children and not have them face adult issues” säger det förskräckta Massachusetts-par vars son kommit hem från skolan med boken "King & King" och berättat att män kan gifta sig med män. Det är skrämmande likt "jag har inget problem med bögar så länge de inte rör mig" och de upprörda föräldrarna pratar i tevereklamen vidare om hur mycket hat de möts av på grund av sina åsikter (vilket är en märklig sak att ta sig rätt att säga då deras "åsikt" innebär ett avståndstagande och ett fördömande av en väldig massa människor).

Anyhow, det råder en rafflande stämning och det finns mycket mycket sjukt att observera. Jag ska valvaka och förhoppningsvis fira hemma hos Jenny ikväll, vilket kan bli intressant eftersom kvinnan hon hyr rum av är aktiv republikan..


söndag 2 november 2008

I thought you were my boyfriend


Jag fick gå gratis på Yelle! Men såg trots det inte så jättemycket av själva konserten, Avery jobbar på bokningsbolaget och fixade all access armband så vi hängde mest backstage med de andra lite skäggigare och äldre bandbokarna och stod och spanade på Rick Rubin som strök omkring med sin flint, sitt långa hår och sin enorma kroppshydda.
Träffade även Courtney Love's förra manager men fick strikta order om att inte fråga om henne eftersom "it ended very badly, cause she's crazy". Och så fick jag höra massa annan rolig insiderinfo om agentbråk och annat smått och gott.

Men sen när jag blev avsläppt där jag parkerat cykeln och skulle cykla hem hittade jag ingen cykel eftersom någon, på de 4 eller 5 timmar jag lämnat cykeln där, hade kapat trädet jag låst fast den i. Kvar fanns bara en ledsen och ensam trädkrona.

Men jag har styrt upp en ny cykel idag och även om det kändes lite surt så är det ju nästan för bisarrt för att orka vara arg över. Och nu har jag en ännu en fantastisk söndag, revivar Magnetic Fields och bara mår.

lördag 1 november 2008

så mycket fest så lite tid

Det händer så mycket att det inte finns tid att blogga, så, här är en summering av senaste veckans händelser.

Måndag: Gick på Mustasch Mondays med Sam och hans vänner efter förfest i värsta mysiga huset i Silverlake (älskar att folk faktiskt bor i hus här, det här hade trädgård och idyllisk uteplats). På klubben uppträdde en svartmålad transa med mimade sånger till en backdrop med polaroid bilder. Väldigt Almodovar på allra bästa sätt.


Onsdag: Drack öl i Silverlake med Ingeborgs danska vän Michael, fick tillökning av Michaels vän och international party boy Sonny vars syster tydligen är "Danmarks svar på Paris Hilton". Han kom direkt från Katy Perry's födelsedagsfest dagen innan och tog oss till en thailändsk restaurang som även fungerar som svartklubb. After hours serverar de ölen i keramikmuggar så att det ska se ut som the eller kaffe.
Sen åkte vi öppen cab hem genom Hollywood och det var sådär filmiskt som det blir här ibland.

Fredag: Halloween och fest i the Hammer museums trädgård. Sams tjej Ninas band We are the world spelade och crowden bestod mest av utklädda freaks. Jag hade lånat Anna-Marias decimeterhöga pumps och vinglade runt i en stor vit fuskpäls kappa och en paljettklänning som gick sönder lite hela tiden (skulle vara Laura Palmer på One-Eyed Jack's men blev kanske mer Penny Lane i Almost Famous). Sen skulle alla vidare till gayklubben Swallow (utom Sam som var trött efter att ha festat med Cuba Gooding Jr dagen innan) men tyvärr fastnade jag och min nyfunna vän Avery i trafiken på vägen dit.
Avery är från San Fransisco och hatar LA som han hamnat i på grund av jobb, det enda han kunde säga när vi blivit (milt) påkörda av en annan bil i trafikstockningen på Sunset, var "this is so LA, it's just soo LA".

Och ikväll hoppas jag på gratis Yelle-konsert.

(idag regnar det för första gången sen jag kom hit. mysigt.)