Fulkulturen och jag

LA är på många sätt fulkulturens huvudstad - i the valley produceras mest porr i hela världen (en av mina klasskamrater berättade om hur hon och hennes barndomsvän alltid fick leka i hennes familjs trädgård eftersom barndomsvännens pappa var porrfilmsproducent och höll på att spela in porrfilm i deras trädgård - vilket var helt normaliserat); UCLA hade en screening av världens mest bekostade porrfilm - den "Pirates of the carribean" allegoriska "Pirates 2"; kändisar behandlas som rojaliteter - det finaste du kan jobba med är nöje; till och med universitetsvärlden är influerad av 'fulkulturen' - Ingeborgs lärare jobbade tidigare på Playboy magazine och ett år tog han med hela "art of the interview" - klassen till Playboy Mansion för att intervjua Hugh Hefner; och sist men inte minst - här har stora delar av filmindustrin slutat hymla om att de producerar film för konsten och inte bara för pengar (allting går att vinstmaximera).

Det som blir tydligt efter ett tag i detta 'syndens näste', i alla fall för någon som mig som genom åren läst perezhilton regelbundet och kunnat njuta en och annan Mary-Kate och Ashley Olsen film på bakisdagar, är att när den är så in-your-face hela tiden blir det istället extremt viktigt att ta avstånd från den. Det blir ganska snabbt klart att de "ironiska" fulkulturskonsumenterna här är ytterst få och att de flesta i själva verket tar fulkultursuttrycken på allvar och läser dem bokstavligt. I förlängningen blir min "ironiska" fulkulturskonsumtion ett födande av ett monster och till slut längtar jag bara efter substans.

Och det bästa är att substansen finns här också, alltså kan jag fortsätta leta efter Courtney (för henne ger jag aldrig upp) samtidigt som jag fyller på mina Jelinek, Lynch och Herzog referenser.

Premiären av "He's just not that into you" (som för övrigt verkar vara en av årets sämsta filmer - building strong and steady on the gender dichotomy y'all, typ) via Los Angeles Times.

Och alltså det är ju inte som jag dumpat fulkulturen helt, jag tycker fortfarande att det är ganska häftigt att J känner en i Freaks n Geeks och att han har festat med han som spelar Simon i Seventh Heaven(han den superfula blonda killen) när de gick på college. Bara inte lika häftigt som för ett halvår sen.