tisdag 30 september 2008

Hetta, ekonomikris och flytt.

Det har varit 30 grader varmt här hela dagen, nu är kl 22.30 och tempraturen har sjunkit till 26.7 = galet även i LA-mått mätt. Sen sist har jag köpt en cykel, en rosa och vit beach cruiser som ser ut som en barncykel men är ungefär 3 gånger så stor. I början var den lite svårt att vänja sig vid men efter ett par "cute bike" kommentarer från folk jag endast cruisat förbi kändes det bättre.
Och ja,ekonomikrisen märks, jag lider inte men på många håll är det hysteriskt otryggt.
Imorgon flyttar jag från Gayley och sorority-tjejerna till Eastborne och Elinor och Anna-Maria. Idag körde världens snällaste Amanda mig till Ikea ända ute i Burbank och trots (eller på grund av) att det var så varmt var luften så klar från smog att man kunde se bergen (vilket nästan aldrig händer).



Försenade bilder från CSS-konserten:

P.S. Polisen här i westwood åker runt på segways, idag såg jag en polis(man) visa sin segway för två tjejer, han lät till och med den ena provköra och testa alla funktioner. det måste ju vara ett av de mest patetiska sätten att visa sina manlighet på - wanna ride my segway honey? verkar smärtsamt att inleda ett raggningsförsök med.
P.S. 2 Har precis besökt ett frat-house för första (och förhoppningsvis sista) gången i mitt liv. Det var som en fritidsgård eller lägerskola, eller vilken som helst sunkig lokal med träväggar, pingisbord och "bar" som folk hade fest i på högstadiet. Sådär så att hur uppstyrda, attraktiva eller hippa folk än är, och hur roligt det än var, så ser det alltid fruktansvärt tacky och tråkigt ut på bilderna (och irl också för den delen). Lysrörsljus liksom.

fredag 26 september 2008

Jag minns dig väl, som alfabetet.


1. Jag har börjat skolan och det var, som allt annat, som hämtat från en collegefilm. Kanske någon från 80-talet, gärna lite socialrealism också eftersom byggnaden i sig var sådär 80-talsnergången och det var plastgolv och bruna dörrar. Läraren var precis så karismatisk som man kan förvänta sig av en femtionånting årig man i hawaiskjorta med några sorts politiska ideal. Han var överlag entuasiastisk uppblandat med lite lite cynism, ungefär: jag-vet-att-världen-är-korrupt-och-bortom-allt-moraliskt-vett-men-jag-vill-ändå-kämpa-för-sanningen-och-rättvisan. Och jag frågade om han inte tyckte det var problematiskt att prata om en objektiv sanning, och ja,jag kände mig som en idiot som ville glänsa för att hon upptäckt det postmoderna dilemmat, men legitimerade det (och legitimerar det) med att de andras frågor var till 90% dummare än min och att det under lektionens gång hade uppmanats till diskussion (plus att allt jag hört från andra håll om hur man lyckas akademiskt här är att man bör synas och höras).

2. Såg jag min första kändis häromdagen, Alexandra Paul (hon som spelade den "naturliga" tjejen i Baywatch) stod nere i Westwood och uppmanade folk att rösta.

3. En av mina roomies Miranda avslöjade igår att hon var på Nobelmiddagen för 4 år sen och dansade med prins Carl-Philip eftersom hennes styvpappa vann Nobelpriset i fysik det året. Styvpappan satt mitt emellan Kungen och Silvia. Royalistimpad!

4. Såg Chabrols "La fille coupée en deux", som i för sig var dålig, men som gav mig Europa-längtan. Så himla korkat jag vet att romantisera Europa när jag är här, en plats som hela tiden romantiseras i Europa. Men ja, gräset är alltid grönare och andra klyschor. Att åka världen runt för att inse vad som är viktigt osv. (och nej,jag kommer inte säga "inre resa" - någonstans får gränsen gå).

tisdag 23 september 2008

Så igår var vi på CSS-konsert i Downtown och det var oerhört skönt att vistas i lite smutsiga och nergångna lokaler som omväxling (såg nog inte en enda person i träningskläder på de timmar vi var där, vilket är ungefär hälften av alla man ser här i westwood). Det var i alla fall fint att se lite indiecrowd, även om jag inser att CSS inte riktigt gör det för mig längre. Representationsmässigt är det fantastiskt och jag skulle ha älskat det, och klätt upp mig i blommig kroppsstrumpa precis som le fox, när jag var 18 men nu var det helt enkelt för mycket gitarr och skrän (kunde bara tänka på r'n'b hits eftersom "live your life" typ är det enda man hör här). Kanske har jag blivit gammal eller bara tråkig? Ett av förbanden spelade i alla fall en cover av Holes "Credit in the straight world" som fick mig att rysa (Courtney du slutar aldrig göra det för mig - längtar efter att träffa dig).

Okej, kanske låter för negativ, men försöker sluta röka och blir lättirriterad och konspiratorisk utan nikotin, som ett jobbigt litet barn. Ber om ursäkt, trivs ju faktiskt ganska bra med saker och ting nu.

Idag började rush som är, fick jag förklarat av mina roomies och tillika sorority-systrar Steffi och Miranda, perioden då det bestäms vilka freshments som kommer in på vilken sorority respektive fraternity. Hela veckan består av intervjuer och urvalsprocesser som ska avgöra vilka, i kappa kappa gammas fall, 50 av 900 tjejer som ansöker som får bli medlemmar, och spendera sin två första collegeår i det mansion som är sororityhuset (dom har kock, städare och en 70-årig sorority-mom som ser till att ingen tar med sig pojkar upp på rummet). Efter att ha varit mycket anti och ovillig har jag nu bestämt mig för att istället omfamna fenomenet och faktiskt inse hur trevliga flickor det är jag bor med, no more negativity - bara vänlig observation. Och nästa vecka, när rush har avslutats i en symbolisk invigningsceremoni, ska vi få följa med till huset och se det irl!

Förresten simmade jag längder idag, det var granar och palmer och amerikansk idyll runtomkring.

måndag 22 september 2008

Venice, Brentwood mm.

Fredag: åkte till Venice, hängde på stranden, åt gott och blev salongs på samma ställe som sist. Lördag: Beverly Hills en kortis innan vidare till West Hollywood och Sunset, sen flatbar på Santa Monica Blvd och super gay-klubb på Roberston (de hade manliga gogodansare på podium i väldigt lite kläder) corny men skoj. Söndag: födelsedags-bbq för Ingeborg i Brentwoodhemmet hon bor i för tillfället (pappan i familjen är artistcoach, känd dansk komiker var närvarande och allt kändes väldigt LA). Idag hålls någon sorts invigning på campus = jättemycket folk överallt, fri merch som delas ut och fraternities, sororities och andra tvivelaktiga organisationer som ska promota sig (till exempel campus christ crusades och specialaren asian campus christ crusades).














onsdag 17 september 2008

Åkte fram och tillbaks till Santa Barbara idag med Amanda och Märta. Fint att åka 405:an med nedrullade rutor, T.I på högsta volym och diskutera maskuliniteter och maktstrukturer.

Annars är jag mest glad över att ha hittat min perfect match i Ingeborg , vi har exakt samma utgångspunkt gällande nästan allt - hon är också besatt av Bevvan (första mailadressen var i Andrea Zuckermans namn) och tusen andra saker som inte är mogna nog att definieras här än. Men igår när vi tog vår första LA-öl och blev frågade hur länge vi känt varann kändes det som 100 år och inte bara två dagar. Fantastiskt!

tisdag 16 september 2008

Igår promenerade jag och Maria från Santa Monica till Venice längs den kanske 100 meter breda stranden, sen åt vi på ett fantastiskt Berlinish pastaställe på Abbot Kinney som ägdes av en supermysig kulturkvinna i 50-års åldern som beklagade sig över Bush, McCain och Palin. Hon bara "I can't believe they brought her in, she's a disgrace to women and women's rights over their own bodies, she says she's won like its some kind of contest and not politics" och jag bara "yeah, I can't believe they pulled the gender card! its outrageous!". Det var väldigt mysigt i alla fall. Sen åkte vi buss med en busschaufför som trodde vi var 17 och 18 år gamla och själv såg han ut som 30 men var 50 och farfar.

Och jag har fått en ny kompis med gemensamma intressen! Hon heter Ingeborg, är danska och underbar,( vi har till och med en gemensam vän sen tidigare). Lika med delade referenser och någon att ironisera introduktionskursen för internationella studenter med!

söndag 14 september 2008

Okej, sitter på fik och internettar - fick precis en citron som odlats i the getty gardens forskningsträdgård av äldre communication studies -forskare som delgett mig sin livslånga erfarenhet av LA. Så mysigt!

The getty center
























Familjen Jahnke är i stan och för med sig trygghet och verklighetsförankring. Idag var vi på det fantastiska getty-muséet uppe i bergen och ja, det är lugnande med lite europeisk finkultur och nej, egentligen har jag väl inget att klaga över - här är ju så vackert. Och imorgon ska jag på någon sorts introduktion för internationella studenter, kanske att jag hittar en kompis! Och om drygt två veckor flyttar jag in till det lilla norditalienska huset mellan Santa Monica Blvd och Wilshire, skaffar cykel och bor med riktiga människor som inte är born and raised i Orange County. Its gonna be all good, så småningom.
Häromdagen åt jag själv på Taco Bell, satt i UCLAs food court-matsal för att utnyttja deras internet och åt smaklösa Taco Bell-tacos. Det var alldeles tomt på människor så när som på två-tre andra ensamätare och medan den mexikanska städpersonalen började städa upp inför stängning började jag gråta. Ensammast i hela världen och övertygad om att det här året kommer bli ett fruktansvärt år.

Det känns på många sätt som om jag slungats ut i ett låtsasuniversum medan livet fortsätter som vanligt och på riktigt någon annanstans. Tänker på de "stora frågorna" och famlar blint efter referenser att identifiera mig med. Nivån på min självanalys är så att säga hög (inte för att jag vet om det hjälper särskilt mycket). För vem är jag i en lägenhet täckt av heltäckningsmattor och kontorsstolar klädda i tigerhud? Vem blir jag tillsammans med gulliga collegetjejer som är besatta av bröllop och inte kan laga mat. ”Oh can you cook? Maybe you can teach us some things?” Jag dömer inte – våra utgångspunkter och referenser är bara så fundamentalt olika.

Så jag köpte Nylon för att ta till mig den populärkulturella fåra jag väl anses tillhöra men mådde så illa av den ytlighet och osäkerhet den genererar att jag aldrig ens öppnade tidningen.

(Så konstigt att (om)definiera sig i ett helt nytt sammanhang, skapa en annan sorts historia, nyttigt? Det var ju det jag ville. Det här? Kanske har det blivit något annat.)





P.S. Praktiska detaljer: min svenska telefon fungerar inte alls här, hör av er till min amerikanska telefon istället så blir jag jätteglad: 001-310-990-9213

tisdag 9 september 2008

They have everything in this country!

Så, vi har inte hunnit göra särskilt mycket än. Sitter lite fast på vårt motel i West Hollywood, som i för sig är fantastiskt och fullt av bögar (flatorna tycks vara som bortblåsta), utan bil. Men har hunnit hänga med Matilda i North Hollywood och till fots utforska Hollywood såväl som West Hollywood längs Santa Monica Blvd. Idag blev vi guidade runt Westwood, UCLA och Santa Monica av underbara locals. West LA is the shit alltså och jag har inte på långa vägar hunnit ta in alla intryck än, jag är mest förundrad och känner mig som ett litet barn på julafton. Jag tror redan att jag älskar det i alla fall.

Utsikt från Sunset.
Chateau Marmont (dit alla kändisar går, Amanda har redan lovat att ta
med mig dit när hennes vän som dejtar TR Knight är i stan)




Utsikt över Westwood


UCLA






UCLA Medical Center (där Britney hamnade sist hon var inlagd)

Santa Monica













På väg hem genom Beverly Hills